Mitt Ljus i Mörkret

De senaste veckorna har varit jobbigare än vanligt - och än nödvändigt - då är det skönt att ha nära till mitt ljus i mörkret....

Suddig bild, men han var så söt när han satt i vagnen och åkte uppför rulltrappan. Han satt och höll för öronen, tog bort o lyssnade, höll för öronen, tog bort o lyssnade... så höll han på hela den långa vägen upp i Lisebergstornet. Troligen slog det väl lite lock för öronen och allt lät lustigt... Men mycket är nytt och lustigt när man är 1,5år gammal =)


Han tycker det är ungefär lika roligt att åka spårvagn vilket underlättar när man vill ta med honom någonstans där bilen är mindre lämpligt transportmedel o det är för långt att gå.

Extra söt är han nu när han lärt sig säga sitt namn, fasters lille kärleksklimp! =)

A Presto!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0