pingvinprincipessa

Dagen i Ubud var riktigt lyckad bortsett från att jag blev väldigt åksjuk på väg ner från berget (hade varnat Tess innan, för jag kände huvudvärken och den i samband med kurviga vägar i ca 2timmar är bäddat för katastrof) tror även att ag hade lite vätskebrist för annars hade jag inte blivit så dålig. Försökte kräkas på vägen hem men det gick inte och jag tillhör inte skaran som stoppar fingrarna i halsen. Vi var tvungna att tanka strax innan vi var hemma och där jag satt o blundade o hoppades på det bästa så kände jag hur hela bilen började skaka. Det var som en stor jätte trodde bilen var en maracas! Frågade vad det var som hände, men innan jag hann få svar var jag tvungen att ta mig ur bilen. Efter många om och men satte jag mig efter en stund i bilen igen. Var ju tvungen att ta mig hem... Vi var ca 5-10 minuter från vårt hus, och där gick veklingen min gräns. Bilen hann inte ens stans innan jag kastade mig hejdlöst ut och kräktes i rabatten/på gräsmattan. Fräscht värre!!! Verkligen... Men nöden har ingen lag. A Presto!